Lyser fullmånen i Tokyo?

Hej. Idag vaknade jag runt sju av att granen klampade omring ovanför. Då stoppade jag i mig öronproppar och vaknade sen med ett ryck vid elva. Anne hade lämnat ett medelande och jag ringde upp henne. Hon ville demonstrera mot kriget och jag tänkte att det kunde jag ju också göra.

Jag ringde Fredrik som jag tänkt gå till Moderna muséet med idag för att titta på Max Ernst-utställningem men han sa att han hade lite ärenden så vi beslutade oss för att gå i morgon istället.

Strax innan jag skulle gå hemifrån och möta Anne vid Sergelstorg så ringde Bill från Tokyo!!!!! Han hade ringt för tre dagar sedan för att säga att han kommit fram, efter det inte ett ord. Han berättade nu att han inte har tillgång till internet i sin lägenhet ännu. Han har inte kunnat koppla upp sig för att varken mejla eller blogga - så olikt honom! Han sa att mådde bra, vilade och sov för att ta sig ur jet-laggen. Alla han träffat på jobbet verkade shyssta. Han hade haft en magåkomma i torsdags men den hade gått över. På måndag börjar han jobba och har då tillgång till mejl!

Jag blev urglad för att han ringde. Jag blev då sen till att träffa Anne inför demonstrationen. Vi ringde varann fyra gånger för att ta reda på var på torget vi skulle ses men varje gång var det ett enormt dån av slagord mot kriget i bakgrunden så vi kunde aldrig höra vad den andre sa! 

Sergelstorg var proppfullt och det var kämpigt med de gastande rösterna i högtalarna. Folksamlingar och människor som skriker i mikrofon är inget jag föredrar men när man väl kom iväg nerför Hamngatan gick det ba.

Jag mötte Helena med Hero i barnvagn, samt Anne med hennes kompis Maria. Vi gick i vinterrusket mot Storgatan. Efteråt promenerade vi tillbaka mot Norrmalmstorg och åt en god sen lunch i gamla Palmhuset och pratade om kriget och skrattade åt tv-serien "Stjärnorna på slottet". Det var trevligt. Senare i kväll ska vi till Re-orient och dansa lite.

hej.